här är jag nu
Jazzified, vår föreställning med åk1 &2 är klara och det gick bra, riktigt bra. Fin scen, snyggt ljus, bra koreografier och grymma vänner. Detta plus sol hela veckan och massa sommarkänsla gör att jag mår bra nu. Harmonisk typ :)
Känslan av att stå på scen går inte att beskriva. Men jag ska ändå göra ett försök för att om möjligt göra det klarare för mig själv. Jag tror att handlar om att nån ser mig, när jag är inne i "dansbubblan". Alltså när jag inte tänker på vad jag gör utan bara låter allt flyta på. När man hittar in i den bubblan samtidigt som man känner att någon eller några tittar på en och sugs med. Det är i dom korta ögonblicken som det nästan blir lite magiskt. Flummigt jag vet, men en otroligt fin känlsa. Det är dom ögonblicken som gör att jag bilr nyfiken på dans och scen, det gör att jag vill bli bättre, utvecklas och förstå mer hela tiden.
Nu känns det lite som om jag har tagit sommarlov. Luften går liksom ur lite i och med att föreställningarna är kara, det är ju det vi har kämpat för så länge. Men det är ju inte riktigt slut än.. en vecka kvar! Visserligen är inte en vecka så mycket, men jag vill ta vara på dagarna. Att jag sen ska vara ifrån skolan till i mitten av augusti är ju helt sjukt!!! jag spenderar ju mer tid där än någon annanstans. Det ska bli sjukt skönt att komma ifrån det och få lite perspektiv och hinna med att göra allt som inte är dans. Men det kommer vara tomt att inte träffa alla klassisar varje dag!
Jag var o såg föreställningen "Epilog" med balettakademiens 3:or. Härlig känsla i kroppen att se dem på dansens hus stora scen. Att det förhoppningsvis kommer vara jag som står där om 2 år gjorde det hela så nära och levande. Jag blev wowad, speciellt av sista numret och speciellt av några specifika dansare som är fantastiska!
Typ där är jag nu. Hej
Känslan av att stå på scen går inte att beskriva. Men jag ska ändå göra ett försök för att om möjligt göra det klarare för mig själv. Jag tror att handlar om att nån ser mig, när jag är inne i "dansbubblan". Alltså när jag inte tänker på vad jag gör utan bara låter allt flyta på. När man hittar in i den bubblan samtidigt som man känner att någon eller några tittar på en och sugs med. Det är i dom korta ögonblicken som det nästan blir lite magiskt. Flummigt jag vet, men en otroligt fin känlsa. Det är dom ögonblicken som gör att jag bilr nyfiken på dans och scen, det gör att jag vill bli bättre, utvecklas och förstå mer hela tiden.
Nu känns det lite som om jag har tagit sommarlov. Luften går liksom ur lite i och med att föreställningarna är kara, det är ju det vi har kämpat för så länge. Men det är ju inte riktigt slut än.. en vecka kvar! Visserligen är inte en vecka så mycket, men jag vill ta vara på dagarna. Att jag sen ska vara ifrån skolan till i mitten av augusti är ju helt sjukt!!! jag spenderar ju mer tid där än någon annanstans. Det ska bli sjukt skönt att komma ifrån det och få lite perspektiv och hinna med att göra allt som inte är dans. Men det kommer vara tomt att inte träffa alla klassisar varje dag!
Jag var o såg föreställningen "Epilog" med balettakademiens 3:or. Härlig känsla i kroppen att se dem på dansens hus stora scen. Att det förhoppningsvis kommer vara jag som står där om 2 år gjorde det hela så nära och levande. Jag blev wowad, speciellt av sista numret och speciellt av några specifika dansare som är fantastiska!
Typ där är jag nu. Hej
Kommentarer
Trackback
